Kategori: Teknik

Webinarer och utbildning om företagande

Det finns en sorts investeringsbeslut som är lätt att skjuta upp. Det ger ingen omedelbar avkastning, syns inte i nästa kvartalsresultat och konkurrerar om uppmärksamhet med saker som känns mer akuta – ett kundmöte, en offert som ska skickas, ett reklamärende som väntar. Utbildning i företagande och ägarfrågor tillhör den kategorin. Och ändå är det, för den som faktiskt tar sig tid, en av de mest lönsamma investeringar en företagare kan göra.

Den här artikeln handlar om varför – och om vad man faktiskt bör prioritera att lära sig.

Kunskapsgapet som kostar pengar

De flesta företagare är experter på det de säljer. De vet mer om sin produkt, sin tjänst och sin bransch än de flesta andra. Men de är sällan experter på att driva och äga ett företag – på bolagsstrukturer, skatteplanering, ägaravtal, utdelningsstrategier och vad som händer med det de byggt om de vill sälja det en dag.

Det kunskapsgapet är inte ett personligt misslyckande. Det är ett naturligt resultat av att man lägger sin tid och energi på det som genererar intäkter. Problemet är att gapet kostar pengar – ibland mycket pengar – i form av suboptimala beslut som tas utan tillräcklig kunskap om alternativen. En företagare som inte känner till reglerna om näringsbetingade andelar vet inte att de potentiellt betalar miljontals kronor i onödig skatt vid en bolagsförsäljning. En företagare som inte förstår 3:12-reglerna optimerar inte sin utdelning. En företagare utan ett genomtänkt aktieägaravtal riskerar att hamna i en låst situation om en delägare vill lämna.

Tillväxtverket lyfter i sina analyser av svenska SME-företag fram bristande kunskap om ekonomi och juridik som en av de vanligaste orsakerna till att lönsamma företag inte når sin fulla potential – inte för att affärsidén är dålig, utan för att strukturerna runt om inte är optimerade för den tillväxt och det värdeskapande som faktiskt är möjligt.

Varför webinarer fungerar för just den här typen av kunskap

Webinaret som format har fått en välförtjänt renässans, och det är inte en slump att det är just för kunskapsintensiva ämnen som företagande och ägarfrågor som formatet fungerar som allra bäst.

Det beror på kombinationen av tillgänglighet och interaktivitet. En webinar om holdingbolag eller utdelningsstrategier kan konsumeras från kontoret, hemmet eller på tåget – utan att man behöver avsätta en hel dag för ett seminarium eller en kurs. Och till skillnad från en inspelad video eller en artikel ger en live-webinar möjligheten att ställa frågor och få svar på just den situation man befinner sig i, inte ett generellt svar på en generell fråga.

Det är den kombinationen – lättillgänglighet plus den direkta kontakten med en expert – som gör webinaret till ett format som faktiskt förändrar hur man fattar beslut. Man lämnar inte ett bra webinar med en känsla av att man lärt sig något teoretiskt. Man lämnar med en konkret tanke om vad man behöver göra annorlunda i sitt eget företag.

Ägarskolan arbetar med just det formatet – webinarer och utbildningar för företagare och investerare som vill förstå ägarfrågor, bolagsstrukturer och långsiktig förmögenhetsbyggnad på ett sätt som är direkt tillämpbart i den egna situationen. Fokuset på praktisk tillämpning snarare än teoretisk genomgång är det som gör den typen av utbildning värdefull för den som faktiskt ska fatta beslut, inte bara förstå dem i abstrakt mening.

Vad man faktiskt bör prioritera att lära sig

Utbudet av utbildning för företagare är brett, och det kan vara svårt att veta var man ska börja. Det finns ett antal kunskapsområden som konsekvent ger störst avkastning för den tid man investerar – inte nödvändigtvis för att de är de mest komplexa, utan för att de berör beslut med stor ekonomisk påverkan som fattas av i princip alla företagare förr eller senare.

Bolagsstruktur och holdingbolag är ett sådant område. Förståelsen av hur ett holdingbolag fungerar, när det är motiverat att sätta upp ett och vad det faktiskt kostar och ger – den kunskapen påverkar beslut som kan ha …

Vad gör en logistikkonsult – och när behöver man egentligen en?

Logistik är ett av de områden i ett företag där ineffektivitet är lätt att leva med under lång tid utan att det syns tydligt på sista raden. Varorna kommer fram, kunderna får sina leveranser och lagret är fullt av det man behöver – ungefär. Det är först när ett företag börjar växa snabbt, när marginaler pressas, när en konkurrent levererar snabbare och billigare, eller när ett flöde helt enkelt slutar fungera som logistikens roll i affären blir synlig. Det är ofta i de lägena som frågan om en logistikkonsult dyker upp – och det är ofta då man önskar att man hade ställt frågan tidigare.

Vad en logistikkonsult faktiskt gör

En logistikkonsult är en extern specialist som analyserar, utvärderar och förbättrar ett företags flöden av varor, information och resurser – från inköp och leverantörshantering via lager och produktion till leverans och returhantering. Det är en bred beskrivning som rymmer ett varierat arbete beroende på vilket problem eller vilken möjlighet som är i fokus.

I praktiken kan ett logistikkonsultuppdrag handla om att kartlägga och analysera ett befintligt flöde för att identifiera flaskhalsar och ineffektiviteter. Det kan handla om att designa ett nytt lagerlayout, välja och implementera ett lagerstyrningssystem, utvärdera transportupphandlingar eller hjälpa ett företag att välja rätt logistikpartner. Det kan också handla om strategiska frågor – var ska ett nytt lager ligga för att minimera transportkostnader och leveranstider, hur ska försörjningskedjan struktureras för att balansera kostnad mot resiliens, eller hur ska returflöden hanteras på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt.

Top Logic, som arbetar med logistikkonsultation för svenska och nordiska företag, beskriver konsultens primära värde som förmågan att se ett företags logistik utifrån – med ett oberoende perspektiv och en erfarenhet av hur liknande problem lösts i andra sammanhang – kombinerat med den specifika kompetens som krävs för att omsätta analysen i konkreta och genomförbara förbättringar.

När ett företag faktiskt behöver en logistikkonsult

Det finns ett antal situationer där ett externt logistikperspektiv ger ett värde som är svårt att uppnå internt, och det är värt att känna igen dem.

Snabb tillväxt är en av de vanligaste. Ett företag som fördubblar sin omsättning på två år har ofta en logistik som designades för en halvstort verksamhet och som nu knarrar i fogarna. Lagret är för litet eller felorganiserat, transportavtalen är inte upphandlade för de volymer som nu hanteras och orderhanteringsprocesserna är manuella på ställen där de borde vara automatiserade. En logistikkonsult kan snabbt identifiera var de kritiska bristerna finns och prioritera vilka förändringar som ger störst effekt.

Kostnadspress är ett annat vanligt scenario. Logistikkostnader – transport, lager, hantering och administration – utgör i många branscher 10 till 20 procent av omsättningen, och i pressade marginalmiljöer är det ett område med stor potential för förbättring. Tillväxtverket belyser i sina analyser av svenska SME-företags konkurrenskraft att logistikeffektivitet är en av de faktorer som tydligast skiljer de mest lönsamma företagen från genomsnittet i branscher med hög konkurrens.

Systembyten och digitaliseringsinitiativ är en tredje situation. Att implementera ett nytt affärssystem, ett lagerstyrningssystem eller en transporthanteringsplattform är ett projekt som kräver en kombination av processkompetens, systemkunnande och förändringshantering som sällan finns samlat internt i ett medelstort företag. En logistikkonsult med erfarenhet av liknande implementeringar kan reducera risken för kostsamma misstag och förkorta vägen till ett fungerande system.

Strategiska förändringar – nya marknader, nya affärsmodeller, förvärv eller omstruktureringar – är situationer där logistikens roll i helheten behöver utvärderas och ofta omdesignas. Det är beslut med långsiktiga konsekvenser där en välgrundad analys är värd sin kostnad många gånger om.

Lagerstyrning och lageroptimering

Lagret är i de flesta varuhanterande företag den enskilt största kapitalbindningen och en av de viktigaste källorna till både kostnader och kundnöjdhet. För lite lager ger utleveranser och missnöjda kunder. För mycket lager binder kapital, ökar hanteringskostnader och riskerar inkurans. Att hitta rätt balans – och att upprätthålla den balansen i ett föränderligt efterfrågemönster – är en av logistikens kärnutmaningar.

En logistikkonsult som arbetar med lageroptimering analyserar typiskt …

Varför alla bör lära sig att spela ett instrument

Det finns många fördelar med att lära sig att spela ett musikinstrument. Inte bara för hjärnan, utan även för själen och kroppen. Studier har visat att spelande av ett musikinstrument kan ha en positiv inverkan på hjärnans utveckling och minne, samt bidra till en ökad känsla av välbefinnande och självförtroende.

 

Förbättrar hjärnans utveckling

När man spelar ett instrument krävs det en kombination av både fysisk och mental ansträngning. Denna ansträngning hjälper till att stärka de olika delarna av hjärnan, från den motoriska delen som styr rörelser till den kognitiva delen som styr tänkande och minne. Detta kan leda till en ökad kapacitet att lära sig nya saker och problemlösa. Perfekt om du ska gå en kurs i heta arbeten Stockholm, med andra ord.

 

Förbättrar minnet

Spelande av ett instrument kräver också en hög grad av koncentration (precis som för heta arbeten kurs) och uppmärksamhet. Genom att öva och spela regelbundet hjälper det till att träna hjärnans minne och förbättra dess förmåga att komma ihåg melodier och ackorder. Detta kan öka vår förmåga att komma ihåg annan information och göra det lättare att lära sig nya saker i framtiden.

 

Förbättrar självförtroendet

Lärande och mästarande av ett musikinstrument kan också ha en positiv inverkan på självförtroendet. Genom att öva och utveckla sina färdigheter på ett instrument kan man känna en stolthet och självsäkerhet i sina förmågor. Detta kan öka självförtroendet i andra områden i livet och leda till en ökad känsla av välbefinnande. Jag behövde inte ens fråga om hjälp vid vår lokala tvätthall sist jag var där!

 

Ökar välbefinnandet

Musik har också visat sig ha en positiv inverkan på vårt välbefinnande och stressnivåer. När vi spelar ett instrument eller lyssnar på musik, frigörs hormoner i kroppen som ger oss en känsla av lugn och ro. Detta kan hjälpa till att lindra stress och ångest samt öka känslan av välbefinnande.

 

Boostar hjärnans prestanda

Forskning har visat att musik kan påverka hjärnan på många positiva sätt. Genom att spela ett instrument kan man öka sin kognitiva förmåga, minne och koncentrationsförmåga. Dessutom kan musik hjälpa till att lätta stress och öka kreativiteten.

 

Slipar dina sociala färdigheter

Spela ett instrument tillsammans med andra människor kan stärka relationer och förbättra sociala färdigheter. Jag som jobbar som fotograf Stockholm och har ett socialt jobb märkte ändring direkt. När man spelar musik tillsammans med andra människor skapar man en gemenskap och samarbete som är svårt att hitta på andra områden.

 

Ger en möjlighet att uttrycka sig kreativt

Genom att spela ett instrument får man en unik möjlighet att uttrycka sig kreativt. Även elektriska, ”själlösa” instrument som keyboard eller Osmose kan vara extremt kreativa! Teknik ska man inte vara rädd för, som elfordon är de bra för vår framtid. Man kan också skapa sin egen musik och uttrycka sina känslor på ett sätt som är svårt att hitta på andra områden, om man nu dippar tån i det elektriska kreativa.

 

Ger en känsla av tillfredsställelse

Att lära sig spela ett instrument kräver tid, ansträngning och engagemang. Men när man väl har lärt sig spela ett instrument ger det en känsla av accomplishment och stolthet. Man har skapat något som är unikt och som ingen annan kan ta ifrån en.

 

Som ni kan se finns det jättemånga toppenanledningar till att lära sig spela instrument! Börja klinka på ett piano eller blås i en trut, omedelbums 🙂 Det är vårt råd!…

Att välja rätt speldator – här är våra tips!

En gamingdator är som bekant uppbyggd av många olika komponenter som bidrar till en bra spelupplevelse på olika sätt. Så när du handlar efter en speldator kan det vara svårt att helt förstå hur dessa olika datorer fungerar. Många gånger kommer samma modell också i flera olika utföranden och prisklasser, med olika minnesprocessorer och grafikkort. Det är lätt att ställa frågan: vilken speldator ska jag köpa, egentligen? För att göra det enklare för dig att hitta den bästa speldatorn kommer vi gå igenom de viktigaste faktorerna att känna till innan du köper en fet gamingrigg – så lita på oss, och vänd dig hellre hit än till tarotlinjen.

 

Vilka processorer är bättre i vanliga speldatorer?

Processorn är datorns ”motor” så att säga, och kallas ofta för CPU (Central Processing Unit). För spel behöver du en processor med relativt hög klockfrekvens (mätt i GHz), vilket gör att den kan arbeta snabbt och effektivt utan att det laggar eller, ännu värre mitt i raide, att program och spel dör eller kraschar. Det är också bra om det har många kärnor eller ”högkvarter” som det kan flytta uppgifter mellan samtidigt. Om en processor har åtta kärnor, till exempel, kan den hantera åtta saker samtidigt eftersom varje kärna kan hantera en process. I en bra speldator bör en processor ha minst sex kärnor för att fungera optimalt. Här kan du vara smart genom att kolla på en refurbished laptop, om du ska sikta mot en bärbar speldator.

Det finns idag ungefär två stora företag som tillverkar datorprocessorer, Intel och AMD. Om vi ​​börjar med Intel är några av deras vanligaste modeller: i3 i5 i7 och i9. För att komplicera det lite så finns det även olika varianter av dessa. Du kan jämföra detta med samma modell av ett bilmärke, som som bekant kan ha olika motorversioner för nästan samma typ av motor eller mekanik. AMD följer också samma numreringsmönster på sina vanligaste modeller, som kallas: Ryzen 3 Ryzen 5 Ryzen 7 och Ryzen 9 och så vidare. Från Intels modellutbud bör en bra speldator ha minst i5 eller högre, medan AMD bör ha Ryzen 5 eller högre.

 

Grafikkort – vad spelar det för roll?

Grafikkortet, som kallas GPU (Graphics Processing Unit), är den viktigaste komponenten i en speldator. Det är bilden som producerar datorbilden som kommer in på spelskärmen, och ju bättre kort datorn har, desto bättre och mer konsekvent bild kan den producera. En bra speldator bör separera grafikkortet från processorn. Det finns många stationära datorer på marknaden idag som har integrerad grafik i processorn. Dessa datorer är bra för vissa enkla spel, men är främst designade för kontorsarbete. och vanlig hushållsbruk. Ett grafikkorts samlade processer är lite som facket, de får ihop det visuella och visar dig vad du behöver se.

 

Men RAM-minnet?

8 GB är absoluta minimum idag för en spelrigg, och ditt mål bör vara minst 16 GB. Om man tittar på hyllan speldatorer i high-end kategorin så finns det även många modeller upp till 32 GB. Se RAM-minnet lite som ett elfordon – det tar program och resurser dit de behöver komma, och lagrar dem i ”bakluckan” tills de behövs.

 

Lagringsminnet – SSD eller HDD? Vad är egentligen bäst?

Lagringsminne är din dators långtidsminne och kan vara en SSD (Solid State Drive) eller en klassisk HDD (Hårddisk). SSD-enheter är att föredra eftersom de är mycket snabbare än hårddiskar. Datorn själv och programmen kommer att starta upp synbart skynda dig. När man spelar blir uppstartstiden kortare och laddningen mellan olika scener i spelet blir snabbare. Nackdelen är att SSD:er är dyrare än hårddiskar, och vissa datorer har nu både SSD:er och hårddiskar. Då kan du även spara t.ex. bilder, filmer etc. till hårddisken och använd en SSD för spel.…